Ödmjukhet inför ny information

Många kanske inte uppfattar mig som särskilt ödmjuk, men låt inte skenet bedra, det finns situationer där ödmjukhet är väldigt bra!

En egenskap som vissa människor besitter som jag kan störa mig på något ofantligt är deras envishet, och då menar jag inte envis som i dedikerad och disciplinerad utan helt enkelt envis i det att de vägrar att ta in nya tankar och idéer. Nu gäller det självklart att veta vad som är bra för en och källkritik är alltid otroligt viktigt, oavsett vad man sysslar med. Men trots att man känner sig relativt säker i sin uppfattning om ett visst ämne är det väldigt viktigt att inte låsa fast sig i just den positionen. Jag kan exemplifiera detta med hur min syn på kost förändrats genom åren. Nu är detta inlägg självfallet inte kopplat till just kost och träning utan snarare som svar på den inskränkthet som jag till min stora fasa bevittnar hos vuxna människor med rösträtt. I min värld innebär rösträtt även ett ansvar, ett ansvar att sätta sig in i viktiga samhällsfrågor och kritiskt granska dessa genom intellektuellt gångbara metoder. Vad som inte är en intellektuellt gångbar metod är exempelvis att läsa på Aftonhoran att ett visst parti är onda för att en medlem av detta parti sa någonting olämpligt för ett antal år sedan.
För att återknyta till mitt exempel om min egen syn på kost och hur den har förändrats genom åren kan jag ta måltidstiming som exempel, i början var detta någonting som jag tog på största allvar, jag ville absolut inte gå mer än en timme utan att äta efter ett gympass, när jag väl började diskutera ämnet lite djupare (först på bodybuilding.com) fick jag en väldigt aggressiv respons tillbaka, någonting som var självklart för mig verkade inte ens stämma för de övriga reguljära användarna. Hur som helst så var jag (akademiskt skolad som jag är) tvungen att lyssna på vad den faktiska forskningen sa och när jag insåg att måltidstiming egentligen var oviktigt reagerade jag först med förnekelse och sökte svar på annat håll som skulle ge eld åt mina argument. Jag hittade inga och var därför tvungen att ändra hållning när det kom till just den frågan, jag envisades alltså inte med att hålla kvar min (felaktiga) åsikt i frågan bara för att inte erkänna att jag haft fel.
Denna inställning och vilja att ändra sina uppfattningar är otroligt viktig och jag önskar verkligen att fler kunde ha en mer ödmjuk inställning till saker och ting, oavsett om det kommer till politik eller kost. Granska kritiskt argument från båda hållen och analysera vad som stämmer bäst in i verkligheten, var även uppmärksam på vad som spelar in i situationen när du fattar dina beslut. Exempel:

– Är det viktigare vad en grov kille på gymmet sagt när det kommer till ens kosthållning än vad logiska slutsatser baserade på relevant forskning säger?
– Är det viktigare vad en politiker sagt i ett svagt ögonblick för ett antal år sedan än de frågor de kommer jobba för i EU-parlamentet?

Det finns åtskilliga exempel att hämta, såväl ut politiken som i kostdebatten. Min slutsats är alltså att vara ödmjuk i dina åsikter. Om du inte kan backa upp dem med vettiga argument måste du antingen hitta argument eller byta ståndpunkt!