Uppnått ett livslångt mål!
Posted on January 25, 2014
Detta är en bild av solguden Helios. Jag såg denna otroligt vackra bild för ca tio år sedan (var då 14) och tänkte för mig själv vilket osannolikt ärorikt hår han hade. Sedan dess har jag alltid velat ha ett liknande hår (om än inte samma färg), lite samma känsla som när jag såg Leonidas för första gången. Först nu har jag uppnått detta mål, som vi ser finns det såklart vissa skillnader men jag skulle nog vilja påstå att mitt hår är (om det är möjligt) mer ärorikt. Avgör själva. Nedan är en video som får tjäna som representation av min nuvarande dagsform på håret.
Mina planer är nu att spara ut det ännu längre i stil med följande hjältar:
Jag kan inte ens börja beskriva hur episkt det kommer att bli!
Angående att träna till failure
Posted on January 23, 2014
Detta är ett ämne som jag pratat om tidigare i en video (https://www.youtube.com/watch?v=pa-CRQNecrY) och tänkte idag skriva lite om det då jag fick en fråga rörande ämnet igår.
“Till exempel om man kör knäböj 3×8 100kg, på första setet så känner man att man klarar av fler fast man väljer att stanna för att kunna klara de övriga seten. Detta gör ju att man inte kör så nära failure och då sliter man inte ut sitt cns lika mycket vilket bidrar till en snabbare återhämtning.
Om man istället kör så här: att man orkar 11 reps på första setet men är precis ifrån att faila, 7 reps på andra och på tredje setet klarar man bara 6. För mig personligen så blir jag väldigt utsliten av att köra såhär och det påverkar mina andra övningar under pass.”
Ovanstående är kommentaren, och jag kan bara instämma i att det mycket riktigt kan vara bättre att spara på cns för att klara fler repetitioner under kommande set. Jag har själv alltid kört till failure under första setet då jag funnit att detta varit en god väg till progression men om man ser till den totala volymen som utförs på en viss vikt kan det absolut finnas en poäng med att inte gå till failure. Exempel nedan.
70 kg i militärpress.
Till failure
Set 1: 10 reps
Set 2: 7 reps
Set 3 5 reps
Total volym = 22 reps
Innan failure
Set 1: 8 reps
Set 2: 8 reps
Set 3: 8 reps
Total volym = 24 reps
Nu är detta såklart väldigt individuellt, men ovanstående kan nog ses som ett representativt exempel på hur det kan se ut. Den totala volymen på en viss vikt är alltså högre då man sparat på cns (centrala nervsystemet). Att spara på cns betyder att det inte överbelastas under första setet och kan upprätthålla en god funktion i de kommande seten. Vi antar då att det första setet med 8 reps egentligen skulle kunna vara ett set med 10 reps men att man väljer att stanna innan man failar för att prestera under nästkommande set. För mig är det viktigaste progression, hittar man ett sätt att ha en högre volym under seten men fortfarande ha en god plan för progression är det väldigt gynnsamt. Om vi tar vårt ovanstående exempel kan nästa pass se ut på följande sätt:
Set 1: 9 reps
Set 2: 9 reps
Set 3: 9 reps
Om man klarar detta har man ju både gjort styrkeframsteg samt inte gått till failure. Min slutsats blir därför att det är gynnsamt att inte gå till failure om det betyder att din totala prestation och progression blir högre under ditt pass!
Variation är ogynnsamt
Posted on January 22, 2014
Tänkte dagen till ära ta upp en till träningsmyt som ibland dyker upp i diverse sammanhang, självklart alltid av oärorika individer.
Vi kan till och börja med sätta “variation” i ett större sammanhang. Exempelvis kan vi titta på diverse professioner där vissa individer utmärker sig. Låt oss ta en otroligt skicklig violinist. Hon har förmodligen inte blivit så bra på just fiol för att hon varierat sitt musikaliska intresse i tid och otid, exempelvis spelat gitarr ett tag för att i nästa stund spela flöjt. Hon har med allra största sannolikhet månad in månad ut, år in år ut spelat fiol och övat för att bli riktigt grym på just fiol. Samma logik gäller givetvis om du vill bli heroiskt muskulös. Det finns bara ett sätt att bli grov och det är genom att bli starkare, att chocka musklerna med att hitta en ny övning är bland det mest blasfemiska jag hört. Du chockar musklerna genom tyngre vikter. Tyngre vikter (givetvis med korrekt utförande) är nyckeln till muskulär tillväxt. Variation leder till att du blir dålig på allt. Om du konstant byter mellan bröstpress, incline bröstpress och bänkpress kommer din progression ta så mycket längre tid. Notera nu även att dessa övningar är till sin natur väldigt lika. Tänk dig då den uteblivna utvecklingen som sker om man hela tiden byter schema eller till och med träningsmetod. Vidare är det kul att notera hur vissa människor är så besatta av att ha variation i sina liv; “Blir det inte tråkigt att alltid göra samma sak” etc. Jag vet inte varifrån detta kommer men om vi känner oss sugna på att dra analysen vidare kanske det inte är ett så konstigt resonemang med tanke på hur många som inte klarar av att sköta en relation till andra människor (tänker här på skiljsmässor etc). Den bistra sanningen är att de flesta människor helt saknar disciplin, detta blir väldigt tydligt just när det kommer till att träna (nu handlar detta resonemang inte just om träning men exemplet blir tydligt just här). De förstår inte hur lång tid det tar att bli bra på någonting. En av mina ytterst ärorika professorer sa att det krävs att man skriver på ett ungefär en miljon ord för att bli bra på att skriva, nu är jag inte där ännu men är definitivt närmare än jag var för några år sedan.
Jag har nu tränat i fyra års tid. Det kanske inte låter som så mycket för en del som vart med längre. Dock är väldigt viktigt att tänka på att det är fyra år i sträck, jag har exempelvis kört bänkpress i fyra års tid, utan uppehåll. Jag har i princip kört samma schema under hela tiden, de gånger jag ändrat övningar är då jag har stått stilla ett längre tag (några veckor). Det många gör misstaget i är att de förväntar sig resultat för snabbt, exempelvis ser de inte “tillräckliga resultat” på sitt nuvarande schema, vilket gör att de byter schema eller byter övningar utan att gett sitt nuvarande upplägg en chans, vissa scheman är bättre än andra under vissa förutsättningar, men vilket schema som helst som följs över en lång tid kommer alltid vara ett bra schema, hur udda det än ser ut. 
Så nästa gång du hör någon säga att du måste variera din träning kan du helt sonika skratta åt dem och hänvisa till ovanstående logiska resonemang. Att bli bra på någonting tar väldigt lång tid. Att bygga muskler tar också väldigt lång tid, gör dig själv därför tjänsten att alltid fortsätta på din uppsatta väg istället för att vika av på sidospår som oundvikligen kommer att försena din väg till ära.
The Golden One 
You must be logged in to post a comment.